Black Rose Tattoo öppnades i Partille för fyra år sedan av tatuerare Andreas Malmberg. Innan dess har han arbetat i Sverige och utomlands på plaster som Grekland och Edinburgh där han finslipat sina tekniker och uttryck. Där många tatuerare smalnar in på ett spår försöker Andreas istället vara bredare i sin stil och anamma flera uttryck som Realism, Old School och Black & Grey. Den breda stilen uppskattas av hans trogna kundskara som i vissa fall följt Andreas i över tio års tid.
Drömmen att bli tatuerare startade hemma i pojkrummet vid 17 års ålder, det var också där han började tatuera sina kompisar med högst blandat resultat. Vid den tiden så fanns det inte så många tatuerare och att få en lärlingsplats var snudd på omöjligt. Därför gick Andreas den långa vägen och är numera självlärd i yrket.
- Jag har alltid varit intresserad av att teckna och måla men det är stor skillnad på att teckna på papper och tatuera på hud. De första grejorna jag gjorde var minst sagt dåliga men efter tag så fick jag in tekniken. Och nu har jag blivit så pass duktig att jag har många återkommande kunder, berättar Andreas.
För tio år sedan så fanns det i Göteborgsområdet cirka sju stycken tatuerarstudios, jämfört mot dagens 40-tal så kan man förstå att konkurrensen blivit hårdare. Black Rose Tattoo är ensamma i Partille men Andreas bra rykte gör att många kunder kommer även från Göteborg och Kungsbacka. Och det är framförallt med kvaliteten på arbetet Andreas vill konkurrera, inte med priset.
- Med så många studios det är idag så har det blivit ett form av priskrig, kunder kan åka runt till 3-4 tatuerare och fråga vad det kostar för att sedan välja den billigaste. När man i själva verket borde åka runt och titta på teckningar för att ta reda på om man gillar stilen tatueraren har, och om den stilen passar till det motiv man önskar. En tatuering sitter där den sitter och då borde kvaliteten vara det viktiga, inte priset, konstaterar Andreas.
För att ändå vara så konkurrenskraftig som möjlig satsar Black Rose Tattoo på att vara så breda som möjligt utan att för den skull tumma på den konstnärliga ådran. Människor som vill ha tribaltatueringar får exempelvis söka sig någon annanstans, samma sak för påverkade människor och alla under 18-år.
- Det är klart att jag inte alltid bara gör saker som jag själv tycker är roligt. Även om jag inte vill vara en dussintatuerare så blir det såklart en och annan tatuering med barnnamn och dylikt. Det är mer att jag försöker vara noga med att de inte ska ångra sin tatuering i framtiden, säger Andreas.
